Varför vill hackare ha dina personuppgifter? Så här skyddar du dig

5 orsaker till att hackare vill ha dina person­uppgifter

Hackning och data­intrång är en lukrativ verksamhet. Här är fem anledningar till varför.

1. Hackare kan sälja dina person­uppgifter till andra brottslingar

Ett vanligt sätt för hackare att tjäna pengar är att sälja stora mängder stulna person­uppgifter till andra brottslingar på dark web. Dessa brottslingar kallas också för ”black hat”-hackare. Samlingarna som brottslingar riktar in sig på kan innehålla miljontals stulna person­uppgifter. Köparna kan använda dessa uppgifter för sina egna kriminella syften, såsom bedrägeri, konto­över­tagning och utpressning.

2. Stulna person­uppgifter kan användas för identitets­stöld

Identitets­stöld är ett brott där offrets person­uppgifter används olagligt för att begå bedrägerier. Sekretess­belagda uppgifter är till exempel namn, hem­adress, person­nummer och kredit­korts­nummer. Brottslingar stjäl dessa uppgifter från online­tjänster för att begå identitets­stöld och göra obehöriga kredit­köp, ta lån eller till och med begå skatte­bedrägerier i offrets namn.

3. Inloggningsuppgifter används för konto­över­tagande

Hackare använder stulna inloggnings­uppgifter för att bryta sig in på online­konton som inne­håller betalnings­information. Lockande konton finns till exempel på olika platt­formar för e‑handel. Detta kallas för konto­kapning och leder ofta till identitets­stöld. Om hackaren ändrar ditt lösen­ord förlorar du även åtkomst till ditt konto. Konto­över­tagande kan bli kostsamt om det kapade kontot inne­håller betalnings­uppgifter.

4. Stulna uppgifter används för nät­fiske och utpressning

Stulna person­uppgifter kan också användas för nät­fiske. I en nät­fiske­attack luras offret till att uppge konfidentiell information, såsom ett kredit­korts­nummer eller annan personlig information, till en brottsling. Om brottslingar får till­gång till mycket känslig information kan de också försöka utpressa offret.

5. Stulna uppgifter kan också skada företag

Stulna uppgifter kan både skapa personliga problem och skada företag. Hackare kan rikta in sig på företags­personal och lura dem att uppge konfidentiell information eller göra falska betalningar. Brottslingar kan också försöka få tillgång till företags­nätverk för att spionera på dem och angripa dem med skade­program. I samband med dessa riktade attacker diskuteras ofta även VD-bedrägerier.

Hackare kan också bryta sig in i företags­nätverk för att stjäla känslig information och sprida malware. Brottslingar använder stulna data för spionage, till exempel genom att stjäla företags­hemligheter för att få en orättvis konkurrens­fördel eller för att sälja informationen till högst­bjudande. En så kallad ”grey hat hacker” rör sig i lagens gråzon genom att utnyttja sårbarheter i olika system utan till­stånd. Målet är att avslöja säkerhets­hål och få erkännande eller ekonomisk ersättning för insatserna.

Hur stjäl en hacker dina person­uppgifter?

Hackare använder olika metoder för att stjäla person­uppgifter från privat­personer, företag och svagt skyddade system. Vanliga hacknings­tekniker och verktyg inkluderar:

Nätfiske: Brottslingar skickar bedrägliga e‑post­meddelanden och SMS. Meddelandet lurar offret att avslöja känslig information.

Malware: Går ut på att installera skadlig program­vara, såsom key­loggers och spion­program, på offrets enheter för att samla in information.

Svaga lösen­ord: Brottslingar gissar sig till svaga eller ofta använda lösen­ord genom en så kallad brute-force-attack.

Dataintrång: Hackare tar över företags­data­baser och stjäl stora mängder person­uppgifter.

Social manipulation: Brottslingar utger sig för att vara pålitliga personer och manipulerar sina offer till att avslöja personlig information.

Oskyddad offentlig Wi‑Fi: Hackare kapar data som skickas mellan användaren och servern när offren är anslutna till offentliga Wi‑Fi-nätverk.

Förfalskade applikationer: Utveckling av skadliga appar som efter­liknar legitim program­vara. I själva verket stjäl appen data från offrets enhet.

Osäkra webb­platser: Hackare kapar person­uppgifter från webb­platser som inte har HTTPS-kryptering.

Skadlig vs. etisk hackning

Medan brottslingar använder olika hacknings­tekniker olagligt, använder etiska hackare samma knep för att identifiera säkerhets­problem och stärka skyddet för sina mål. Etisk hacking innebär legitim användning av hackings­kunskaper för förbättrad säkerhet.

Metoden används bland annat för att skydda företag och organisationer mot potentiella hot. En etisk hackare kan också kallas för ”white hat”-hackare. Dessa väl­villiga etiska hackare genom­för penetrations­tester och del­tar i bug bounty-program i syfte att upptäcka och åtgärda sårbarheter i program­varor och därmed förbättra säkerheten av dem.

Vilken typ av person­uppgifter är mest värdefulla för hackare?

Hackare är ute efter person­uppgifter som de kan använda för ekonomiska bedrägerier, identitets­stöld och åter­försäljning. De mest värde­fulla typerna av data inkluderar:

• Person­nummer — används för att öppna bank­konton eller förfalska skatte­åter­bäring.

• Bank­korts­nummer — används för att göra obehöriga köp eller säljs på dark web.

• Bank­konto­uppgifter — gör det möjligt för hackare att utföra obehöriga över­föringar eller uttag från ett bank­konto.

• Inloggnings­uppgifter — används för att kapa konton eller bryta sig in på konton med samma lösenord.

• Personlig identitets­information (PII) — namn, adress, födelse­dag och telefon­nummer används för identitets­stöld och social engineering.

• Medicinsk information — försäkrings- och hälso­information används av hackare för att lura vårdgivare.

• E‑postadresser — används för nätfiske och säljs till andra brottslingar för fram­tida attacker.

• Körkort och pass — används för att förfalska identitets­handlingar och för att begå bedrägerier.

Hur vet jag om mina person­uppgifter har blivit stulna?

Det finns flera varnings­signaler som tyder på att dina person­uppgifter har stulits:

• Ditt kreditkorts- eller konto­utdrag visar betalningar som du inte känner igen — en hackare kan ha fått till­gång till dina person­uppgifter för att göra betalningar i ditt namn.

• Du får ett meddelande om en ny och oväntad inloggning på ditt konto. Inloggningen görs ofta med en okänd enhet eller på en konstig plats. Detta är tecken på att någon obehörig har fått tillgång till ditt konto.

• Du får räkningar för tjänster som du inte använder eller kredit­kort som du inte har öppnat.

• En nekad kredit­ansökan eller en oväntad notering i din kredit­upplysning som du inte har någon förklaring till.

• Obegripliga e‑post­meddelanden och meddelanden om lösen­ords­ändringar.

• Ovanliga meddelanden, telefon­samtal och e‑post­meddelanden från företag vars namn du inte känner igen.

Dessutom kan du bli kontaktad av kredit­över­vaknings­organisationer, tjänster som förebygger identitets­stöld och myndigheter om miss­tänkt aktivitet. Företag kan också rapportera data­intrång direkt till sina kunder.