Vad är spoofing?

Hur fungerar en spoofing-attack?

En spoofing-attack är en form av cyberbrottslighet där angriparen förfalskar sin identitet eller lurar offret med påhittad information på nätet. Spoofing kan innebära att utge sig för att vara någon man inte är, skapa falska webbplatser genom att få dig att klicka på en länk, eller att förfalska angriparens GPS-plats.

Det gemensamma målet med olika typer av spoofing-attacker är att utnyttja offrets förtroende och få dem att tro att de interagerar med till exempel en pålitlig person, myndighet eller webbplats. Konsekvenserna av en framgångsrik spoofing-attack kan vara allvarliga, eftersom spoofing kan användas för att stjäla konfidentiell information, pengar och lösenord. Cyberbrottslingar använder också spoofing för att infektera offrets enhet med skadlig programvara. Målen för spoofing-attacker sträcker sig från enskilda individer till stora organisationer och nätverk.

Spoofing är ungefär som nätfiske eftersom båda är en typ av bedrägeri som används för att stjäla värdefull information och infektera din enhet med skadlig programvara. Huvudsyftet med spoofing är dock att imitera andra människor och lura användaren med bedräglig information. Nätfiske handlar mer om olika socialtekniska knep och att stjäla offrets information genom bedrägeri.

Typer av spoofing

Olika typer av spoofing-attacker kännetecknas av deras syfte, måltavlor och kommunikationsform som används för att utföra attacken. Här är några vanliga former av spoofing.

Bluffmejl

Bluffmejl, även kallat mejl-spoofing, innebär att förfalska avsändarens identitet och e‑postadress. Ett e‑postmeddelande kan se ut som att det kommer från en pålitlig avsändare, men om du tittar noga kan avsändarens adress sakna en bokstav, eller så finns inte ens avsändaren. Avsändarens e‑postadress är inte den enda ledtråden som avslöjar att du har blivit utsatt för en spoofing-attack. Oftast är själva meddelandet eller dess ämnesrad full av stavfel och dålig grammatik. Men med AI-verktyg som blir tillgängliga för alla är övertygande bluffmejl lättare att göra.

IP spoofing

Angripare kan dölja sin IP-adress, en specifik information som individualiserar enheten. IP spoofing, även kallat IP-adressförfalskning, innebär att den verkliga IP-adressen döljs och en annan används för att dölja den verkliga platsen. Denna typ av spoofing kan användas för att passera brandväggar och infiltrera ett otillräckligt skyddat nätverk.

Webbplatsförfalskning

Webbplatsförfalskning, även känd som URL-spoofing, innebär att skapa en falsk webbplats med en URL-adress som ser bekant ut. Förutom en liknande URL-adress kan webbplatsens design också se identisk ut med den verkliga webbplatsen den försöker efterlikna, inklusive varumärken, logotyper och kontaktinformation. Målet är att lura offret att tro att de är på rätt webbplats och avslöja konfidentiell information, såsom inloggningsuppgifter.

Förfalskat uppringande telefonnummer

Bedragare kan förfalska sin nummerpresentation för att få dig att lyfta telefonen när det ringer. Du är mindre benägen att svara när du får ett telefonsamtal från ett okänt nummer eller någon du inte känner igen. Med VoIP (Voice over Internet Protocol) kan bedragare ändra sin nummerpresentation och få dig att tro att du pratar med någon annan. Legitima myndigheter, som din bank, kontaktar dig aldrig på telefon för att be om känslig information som kan användas mot dig. Håll utkik efter sms-spoofing, även känd som smishing.

DNS-spoofing

Även om DNS-spoofing är svårare att få till stånd än många andra former av spoofing, är det även svårare att upptäcka. Nätbrottslingar manipulerar Domännamnssystemet (DNS), som leder användare till en webbplats baserat på en URL-adress. Denna attack är också känd som DNS-cache förgiftning.

Förhindra spoofing-attacker

Spoofing-attacker kan vara vilseledande och svåra att upptäcka. En framgångsrik spoofing-attack kan orsaka allvarlig skada, så följ dessa tips för att undvika att bli lurad.

• Klicka inte på misstänkta länkar. Håll musen över en länk innan du klickar för att avslöja den riktiga adressen. Navigera till en webbplats genom att ange URL-adressen istället för att klicka på länkar som skickats av andra.
• Kontrollera webbadressen på en webbplats. Väl på en webbplats kan du identifiera en bluff genom att titta på URL-adressen. Webbplatsen kan vara en bluff om du märker några stavfel eller extra bokstäver i adressen. Se till att kontrollera att webbplatsens adress börjar med HTTPS.
• Leta efter stavfel och tecken på bedrägeri. Förfalskade webbplatser och e‑postmeddelanden kan se autentiska och pålitliga ut. Dessa bedrägerier kan förfalska ett välkänt varumärke för att få det att verka som om du är på en riktig webbplats. Om du däremot upptäcker stavfel eller annan falsk information är risken stor att du kan råka ut för en spoofing-attack.
• Avslöja inte konfidentiell information. När bedragare vinner sitt offers förtroende är det lätt att få dem att avslöja privat information, ekonomiska detaljer och inloggningsuppgifter. Kom bara ihåg att pålitliga myndigheter och onlinetjänster du använder inte ber om känslig information direkt från dig.
• Använd säkra lösenord och tvåfaktorsautentisering. Unika komplexa lösenord skyddar alla dina konton. Om du använder samma lösenord på flera konton kan bedragare få tillgång till dem alla med ett enda stulet lösenord. Du kan skapa starka lösenord med en lösenordsgenerator och lagra dina inloggningsuppgifter med en lösenordshanterare. Förutom starka lösenord, aktivera tvåfaktorsautentisering för att ytterligare skydda dina konton från spoofing.
• Använd en VPN och ett antivirusprogram. Ett VPN-program döljer din plats och IP-adress, vilket gör det svårare att få tag på din information. Med antivirusprogram och andra cybersäkerhetsåtgärder kan du stoppa dina enheter från att bli infekterade av skadlig programvara och även hindra dig från att gå in på spoofing-webbplatser.