Vad är doxxing? Så här skyddar du dig online

Doxxing innebär att illvilligt samla in och publicera privat information för att trakassera, skrämma eller utsätta någon för fara. När våra liv blir alltmer digitala lämnar vi efter oss digitala fot­spår i form av person­uppgifter. Även om upp­gifterna vanligtvis inte orsakar någon skada, kan ondske­fulla aktörer utnyttja dessa och äventyra vår säkerhet.

Du kan till exempel råka ut för doxxing efter ett hetsigt gräl i ett online­forum eller en het debatt på sociala medier. I sådana ögon­blick är rädslan för att någon skulle kunna avslöja din verkliga identitet och publicera dina person­uppgifter inte ogrundad.

Vad är doxxing?

Doxxing, som även kan stavas doxing, syftar på att sprida en individs privata eller personligt identifierbara information online utan individens samtycke. Termen här­stammar från det engelska slang­uttrycket ”dropping docs”, som tidigare använts av hackare. Målet med doxxing är nästan alltid illvilligt: att skrämma, trakassera, skämma ut eller utpressa offret.

Kännetecken för doxxing inkluderar:

Insamling och publicering av privat information: Hackare samlar in privata uppgifter från olika källor, såsom offentliga register, sociala medie­profiler och data­intrång. De kan även använda sig av social engineering för att lura sina offer. 

Illvilligt uppsåt: Huvud­syftet med doxxing är inte bara att sprida privat information, utan också att orsaka skada. Skadan kan uppstå i form av offentlig skam, yrkes­mässig skada eller till och med fysiskt våld.

Bristande samtycke: Informationen delas utan offrets vetskap eller till­stånd, vilket leder till en kränkning av individens integritet och säkerhet.

När någon blir utsatt för detta säger man ofta att personen har blivit doxxad (engelska doxxed).

Hur fungerar doxxing?

Det finns ett stort hav av personlig information online. Doxxare kan koppla ihop små, till synes obetydliga digitala spår som sprids online för att bygga en detaljerad profil av sina offer. Några av de vanligaste metoderna för doxxing inkluderar:

Stalking på sociala medier: Många användare delar omedvetet känslig information på sina offentliga sociala medie­profiler. Till exempel platser i inlägg, information om någons arbets­plats, namn på vänner och offentliga födelse­datum kan vara värde­fulla pussel­bitar för hackare.

Spårning av användar­namn: Människor använder ofta samma användar­namn på flera platt­formar. Detta gör det möjligt för en doxxare att bygga en omfattande bild av en persons intressen, åsikter och online­vanor.

Användning av data­mäklare: Data­mäklare (engelska data brokers) är företag som lagligt samlar in personlig information från offentliga register, köp­historik och andra källor för att sedan sälja informationen till marknads­förare och andra företag. Även en doxxare kan köpa en detaljerad rapport om en individ mot en liten avgift.

Nätfiske: Doxxare kan skicka skadliga e‑post­meddelanden som lurar offer att avslöja inloggnings­uppgifter eller annan personlig information. Med hjälp av nätfiske får doxxaren tillgång till offrets privata konton. Klicka aldrig på miss­tänkta länkar och lämna inte ut personlig information som svar på miss­tänkta eller oväntade meddelanden.

Offentliga databaser: Statliga register och webb­platser kan vara guld­gruvor av information. Doxxare utnyttjar ofta information som finns i äktenskaps­licenser, fastighets­register, företags­licenser och röstnings­register.

Domänregistreringar: När någon registrerar en webb­plats­domän lagras deras namn, adress och telefon­nummer i en offentlig WHOIS-databas, om de inte väljer att dölja sin domän­registrerings­information.

Konsekvenser av doxxing

Doxxing kan leda till allvarliga och lång­variga konsekvenser. I värsta fall kan det leda till trakasserier, förföljelser eller till och med fysiskt våld om hem­adresser eller telefon­nummer exponeras. Offren kan bli utsatta för ekonomiska förluster eller identitets­stöld om person­uppgifterna miss­brukas.

Även utan direkta doxxing-åtgärder kan rädslan för att bli förföljd eller kontaktad av främlingar orsaka ångest, stress och rubbningar i personens känsla av säkerhet.

Riskerna kan vara ännu större för människor som tillhör minoritets­grupper. Medlemmar av HBTQ+-gemenskapen kan utsättas för riktade trakasserier och journalister eller aktivister som arbetar med känsliga ämnen kan utsättas för organiserade över­grepp.

Etniska och religiösa minoriteter kan också bli mål­tavlor för hatbrott och kvinnor kan utsättas för köns­baserade trakasserier. För dessa grupper är doxxing inte bara en kränkning av integriteten — det kan eskalera till ett allvarligt hot mot personernas säkerhet och väl­befinnande.

Hur kan man förhindra doxxing?

Genom att förstå vad doxxing innebär och vidta pro­aktiva åtgärder för att skydda din privata information kan du minska risken för att bli ett offer. Här är några enkla tips för att förebygga doxxing:

Säkra dina konton: Använd starka och unika lösen­ord för varje konto och aktivera två­faktors­autentisering (2FA) när det är möjligt. En lösen­ords­hanterare kan hjälpa dig att hantera dina lösen­ord på ett säkert sätt.

Upprätthåll din integritet på sociala medier: Kom ihåg att regel­bundet granska dina integritets­inställningar på sociala medier. Begränsa vem som kan se dina inlägg, vänlistor och personliga uppgifter. Undvik att publicera foton som avslöjar ditt hem, din arbets­plats eller dina barns skola.

Skapa separata e‑post­konton och användar­namn: Undvik att använda samma användar­namn på olika plattformar. Skapa separata e‑post­konton för professionella och personliga meddelanden för att skydda din digitala identitet.

Skydda din IP-adress med en VPN: En VPN krypterar din internet­anslutning och skyddar din IP-adress, som är kopplad till din fysiska plats. Om du använder ett offentligt Wi‑Fi-nätverk, se till att stänga av funktionen för delning av offentliga nätverk.

Rensa dina data och aktivera Google Alerts: Du kan begära att Google tar bort sök­resultat som innehåller din personliga information. Google Alerts kan också användas för att över­vaka om dina privata data visas online.

Vad ska jag göra om jag har blivit doxxad?

Att upptäcka att du har blivit doxxad kan vara skrämmande. Håll dig lugn och följ dessa steg:

1. Dokumentera allt. Ta skärm­dumpar av varje instans där din information har publicerats. Se till att spara URL-adressen, inne­hållet och användar­namnet som bevis.

2. Rapportera händelsen till plattformen. Rapportera doxxing-innehållet till webb­platsen eller sociala medie­plattformen där det publicerades. Att dela privat information utan samtycke bryter mot användar­villkoren för alla större plattformar.

3. Sök juridisk rådgivning. Om du får hot eller om din finansiella information har delats online, kontakta polisen och involvera brotts­bekämpande myndigheter omedelbart.

4. Spärra dina konton. Ändra lösen­orden på alla dina viktiga konton, såsom e‑post och sociala medier, och se till att du har aktiverat två­faktors­autentisering.

5. Skydda dina finansiella konton. Om dina kredit­korts- eller bank­uppgifter har exponerats, kontakta din finansiella institution omedelbart för att spärra kort och säkra dina konton.

6. Sök stöd. Doxxing är en känslo­mässigt dränerande upplevelse. Gå inte igenom det ensam, utan sök stöd av vänner och familj.

Är doxxing olagligt?

Doxxing är ett komplext fenomen som juridiskt sett kan vara en gråzon. Att enbart dela offentlig information är inte olagligt i sig, men doxxing leder ofta till kriminella konsekvenser. Doxxing kan till exempel vara olagligt om det involverar trakasserier, cyber­attacker eller illvilligt uppsåt.

Exempel på doxxing

Doxxing är ett hot som kan drabba vem som helst, oavsett om de har en offentlig profil på sociala medier eller inte. Här är två exempel på kända fall av doxxing:

Tesla: I mars 2025 avslöjade en tjänst för online­kartor person­uppgifter, såsom namn, adresser och telefon­nummer, för ägare och åter­försäljare av Teslas elbilar, vilket ledde till vandalism och en attack mot ett av Teslas service­center. Syftet med doxxingen var att skapa en mot­reaktion mot Elon Musk.

Ashley Madison: År 2015 publicerade en hacker­grupp känsliga användar­data från dejting­sidan Ashley Madison och doxxade därmed miljon­tals människor. Detta inträffade efter att sidans ledning miss­lyckats med att uppfylla hackarnas krav, trots att ledningen hade försäkrat användarna om att deras privata information behandlades i säkra händer.