Över 900 miljoner människor använder LinkedIn runt om i världen och plattformen har idag blivit den främsta tjänsten för arbetssökande som letar efter karriär- och nätverksmöjligheter. Tyvärr vänder sig även bedragare till denna plattform i ett försök att uttnyttja användare och lura arbetssökande att dela med sig av personlig information, betalningsuppgifter och mer.
Enligt LinkedIn togs över 32 miljoner falska konton bort under 2022. Federala utredningsbyrån (FBI) varnar arbetssökande och säger att bedragare på LinkedIn utgör ett ”betydande hot” mot konsumenter. I den här artikeln kan du lära dig vad du ska se upp för och hur du kan skydda dig om du stöter på en bedragare på LinkedIn.
Mitt i globala nedskärningar är arbetssökande ivriga att hitta möjligheter
Under de senaste månaderna har nyhetsrubriker rapporterat om omfattande nedskärningar som påverkar tiotusentals arbetare inom teknikbranschen och andra yrken. Bara under 2023 har över 100 000 arbetare inom amerikanska teknikföretag blivit uppsagda. Enligt amerikanska kongressens budgetkontor (CBO) förväntas den amerikanska arbetslöshetsgraden stiga från 3,6 % till 5 %, vilket återspeglar den ekonomiska nedgången. När arbetssökande ger sig in i den oroliga världen av arbetslöshet känner de pressen att hitta ett nytt jobb snabbt. Denna brådska kan öka risken för att falla för falska jobbannonser och bedrägerier.
Hur bedragare använder LinkedIn
Vart vänder sig arbetssökande när de letar efter jobb? LinkedIn är en populär plattform där både arbetssökande och rekryterare ansluter nätverk och förhoppningsvis hittar nästa guldvärda möjlighet eller kandidat. Eftersom LinkedIn är en pålitlig plattform med legitima företag och anställda som knyter kontakter och hittar möjligheter litar offer ofta på att personerna de kommunicerar med är legitima. Efter några vänliga meddelanden med en ny LinkedIn-kontakt kan en arbetssökande bli mottaglig för bedrägeri.
Falska jobbannonser blir svårare att upptäcka
Enligt den amerikanska handelskommissionens data från slutet av 2023 orsakade över 92 000 jobbrelaterade bedrägerier förluster på mer än 367 miljoner dollar. Detta är en ökning från 2021, då förlusterna var 209 miljoner dollar.
I en intervju med Financial Times i januari 2023 erkände Oscar Rodriguez, LinkedIns vice produktchef, att falska jobbannonser blir vanligare och mer avancerade. ”Attackerna blir definitivt mera avancerade och listigare. Vi ser att nya webbplatser skapas och att telefonnummer med till synes professionella operatörer svarar på samtal och yttrar sig på företagets vägnar. Vi ser en övergång till mer sofistikerade bedrägerier.”
Bedragare använder till och med det populära AI-verktyget ChatGPT för att göra övertygande och realistiska jobbannonser — denna metod vinner över de lätt identifierbara bedrägerierna med dålig grammatik, stavfel och konstiga foton. Med hjälp av AI kan bedragare förbättra både kvaliteten och kvantiteten av falska jobbannonser utan att behöva spendera mer tid på att skapa dem. Detta sänker också tröskeln för nykomlingar att enkelt komma igång med dessa typer av bedrägerier.
Olika typer av jobb-bedrägeri
Falska jobbannonser
Bedragare skapar falska jobbannonser som vanligtvis involverar distansjobb eller arbete hemifrån eftersom dessa flexibla roller är attraktiva sätt att lura sökande. Hela intervjun sker virtuellt, ofta via e-post eller en chat-applikation, och när kandidaten ”får” jobbet inleder bedragarna en falsk introduktionsprocess där de samlar in personlig information, ID-dokument och personnummer. Bedragarna kan också kräva förskottsbetalning för bland annat arbetsutrustning, uniform eller ytterligare utbildning. När bedragarna har fått pengar från dig, försvinner de.
Falska rekryteringsprofiler
Precis som på andra sociala medier kan det vara relativt enkelt för bedragare att skapa falska profiler på LinkedIn. På samma sätt som du kan bli utsatt för Facebook Marketplace bedrägeri eller Instagram bedrägeri kan bluffar även hända på LinkedIn. Det behövs väldigt lite information för att skapa en profil, endast en profilbild och falsk arbetshistorik krävs. Med hjälp av falska profiler kan bedragare se ut som verkliga rekryterare. Det är inte ovanligt att få vänliga meddelanden från okända personer på LinkedIn, särskilt från rekryterare som erbjuder en chans att ansöka om en roll eller boka en intervju. När ett förhållande har etablerats kan rekryteraren enkelt samla in personlig information om den arbetssökande och låtsas att det är för en ansökan eller rekommendation.
Falsk investeringsmöjlighet
Bedragare kan skicka meddelanden till användare på LinkedIn och dela sällsynta möjligheter att tjäna pengar — oavsett om det handlar om krypto eller en annan finansiell möjlighet. Bedragare kan enkelt skapa ett falskt företag och en falsk webbplats, och efter att ha inlett en professionell relation kan de be dig skicka eller överföra pengar för att säkra din andel och innehav.
Varningstecken för att undvika bedrägeri på LinkedIn
Erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna: Om något verkar för bra för att vara sant (till exempel ett erbjudande om att tjäna mycket pengar snabbt och med lite arbete), då är det troligtvis en bluff. Legitima jobbmöjligheter fokuserar på ett kompensationspaket som inkluderar lön och förmåner, istället för en plan om att bli rik snabbt.
Brådska: Det är en tydlig varningsflagga om personen du kommunicerar med pressar dig att agera eller svara mycket snabbt. Som jobbkandidat bör du alltid känna dig bekväm med att ta din tid för att granska möjligheten i detalj. Riktiga jobb intervjuar ofta flera kandidater samtidigt och vill granska varje potentiell anställning noggrant, vilket innebär att processen kan ta många dagar, om inte veckor.
Snabb framgång: Om du får ett jobberbjudande utan en intervju, utan att dina referenser kontaktas eller utan någon formell rekryteringsprocess är det troligtvis en bluff. Riktiga rekryterare och anställande chefer vill granska dig och din erfarenhet noggrant med en, om inte flera, intervjuer för att verifiera att du är den rätta kandidaten för arbetet.
Kommunikation endast genom chatt: Om hela din intervju har genomförts digitalt kan det vara ett tecken på en bluff. Det är mycket lättare att fejka ett företag eller ett jobb online än det är personligen, så om du aldrig får ett videosamtal eller en personlig intervju rekommenderar vi att du ber om en sådan för att verifiera att jobbet är riktigt.
Stavfel eller dålig grammatik: Dålig grammatik eller felstavade ord är tydliga tecken på en falsk jobbannons. En riktig jobbmöjlighet gjord av en professionell rekryterare är polerad och genomtänkt i varje formulering.
Webbadresser eller företagsnamn som är nästan identiska med riktiga företag: Bedragare kommer att skapa falska webbplatser som låtsas vara verkliga företag. Dessa falska webbplatser har endast något annorlunda stavning från de riktiga varumärkena. Istället för realcompany.com kan det till exempel stå real-company.com eller realco.com. Dubbelkolla alltid att du är på den riktiga webbplatsen.
Brist på information om rekryteraren eller företaget: Det är alltid en bra idé att göra lite extra forskning när du är intresserad av ett jobb eller ett företag. När du får ett meddelande från en rekryterare, leta efter mer information om personen som kontaktade dig, eller om företaget. Om ingen ny information dyker upp kan detta vara ett tecken på ett falskt jobb. Ibland kan forskning till och med resultera i att du blir medveten om själva bedrägeriet innan du faller för det, till exempel genom ett tidigare offer eller en nyhetskälla.
Företagets namn avslöjas inte: Om du blir kontaktad om ett jobb på ett ”mycket stort” företag men rekryteraren inte berättar företagets namn kan detta vara en bluff. Rekryterare kan hävda att det är för att skydda deras provision, men i verkligheten kan det vara ett sätt att fejka ett jobberbjudande utan att avslöja att det inte finns något verkligt företag bakom det ”hemliga” erbjudandet.
Nätfiske för jobbansökningar: När bedragare kontaktar dig på LinkedIn kan meddelandet innehålla en länk som sägs leda till en arbetsansökan. I verkligheten har du blivit utsatt för nätfiske där bedragare kontaktar dig med falska länkar för att få tag på din personliga information eller finansiella uppgifter. Titta noga efter konstiga länkar eller något som ser mystiskt ut om du fyller i formulär med personuppgifter online. Professionella rekryterare använder ofta en pålitlig tredjepartstjänst, som Glassdoor eller Workday, för att hantera inkommande ansökningar.
Skicka pengar eller betala i förväg: Bedragare kommer ofta att ”anställa” dig och sedan påstå att du måste skicka pengar för att börja din skolning eller ta emot din utrustning. Bedragarna kan också be dig betala i förväg för ytterligare utbildningskurser innan du börjar ditt jobb. Detta är ett tecken på ett bedrägeri; legitima arbetsgivare kommer inte att be dig om pengar för att börja arbeta.
Skicka personuppgifter eller finansiell information innan du börjar jobba: En HR-introduktion är en viktig del av varje nytt jobb och detta kan innebära att ställa in lönebetalning och verifiera dina dokument. Allt detta sker när ditt jobb har börjat. Skicka inte över någon personlig information innan din första arbetsdag, särskilt kopior av ditt ID, pass, bankkonto eller personnummer.
Vad ska du göra om du har blivit offer för en falsk jobbannons?
Rapportera bedrägeriet till myndigheter eller polisen
Om du har blivit lurad, rapportera det omedelbart till din lokala polismyndighet.
Dokumentera allt
Se till att behålla bevisen på bedrägeriet: e-postmeddelanden, SMS, skärmdumpar, dokument och mer. Detta kommer att hjälpa myndigheterna att undersöka din situation samt ge bevis till din bank om du förlorar pengar på grund av bedrägeriet.
Rapportera och blockera på LinkedIn
Om du får ett meddelande från en bedragare på LinkedIn kan du blockera dem och rapportera dem direkt till LinkedIn så att plattformen kan ta bort bedragarna.
Övervaka dina data med avancerat skydd
Om du av misstag skickar personlig eller finansiell information till en bedragare på nätet, överväg att investera i en Identity Protection-tjänst, som F‑Secure Total, för att övervaka dina viktiga data och varna dig om ovanlig eller bedräglig aktivitet kopplad till dina onlinekonton och identitet.