Antalet bedrägerier har ökat snabbt under de senaste åren, och banker och finansinstitut över hela världen har varnat konsumenter för nya bank- och kortbedrägerier.
En av dessa organisationer är finska OP Financial Group, som har fått många rapporter om bluff-SMS från brottslingar som utger sig för att vara dem. Brottslingarna informerar kunder om falska kortbetalningar för att fiska efter personuppgifter. Federal Trade Commission rapporterar att den vanligaste typen av SMS-bedrägeri innebär att bedragare utger sig för att vara välkända banker, som Bank of America och Wells Fargo, och skickar falska säkerhetsmeddelanden till konsumenterna.
I den här artikeln går vi igenom de senaste bankbedrägerierna och förklarar vad du ska göra för att skydda dig mot bedragare på nätet.
Misstänker du att du har fått ett bluff-SMS?
Använd vårt gratisverktyg F‑Secure Text Message Checker
”Phantom Hacker”-bluffen tömmer seniorers konton
FBI har varnat för det så kallade “Phanton Hacker”-bedrägeriet som resulterade i förluster värt mer än en halv miljard US-dollar bara under det första halvåret av 2023. Bedrägeriet riktar ofta sig till äldre medborgare och målet är att ta deras livsbesparingar.
Bedrägeriet har tre faser och liknar till en början en IT-bluff som kräver tekniskt stöd. Bluffen utvecklas sedan till en mer detaljerad version av en “säkra konton”-bluff där brottslingar utger sig för att vara bank- och/eller myndighetspersoner för att få offren att överföra pengar till olika konton för ”säker” förvaring. Bedragarna insisterar också på att transaktionerna hålls hemliga.
Hur fungerar denna trefasiga bluff?
Bedragaren utger sig för att vara från IT-supporten hos ett välkänt företag. Hen kontaktar offret och ber dem ringa ett nummer för att få hjälp. Bedragaren ber sedan offret att ladda ner en programvara för att få fjärråtkomst till offrets enhet och “söka efter virus”. Bedragaren hävdar sedan att enheten har hackats. Offret instrueras att logga in på sin internetbank för att kontrollera om det har gjorts några obehöriga transaktioner — detta hjälper bedragaren att identifiera ett konto eller kortuppgifter. Offret uppmanas sedan att vänta på ett samtal från sin bank.
Bedragaren utger sig för att vara en anställd från offrets bank. Offret får veta att en utländsk hackare har kommit åt deras konto och pengarna måste överföras via banköverföring, kontanter eller kryptovaluta till ett ”säkert” tredjepartskonto (t.ex. en myndighets utländska konto). Det kan röra sig om flera transaktioner till olika konton. Offret uppmanas att inte berätta för någon om varför pangarna flyttas.
Bedragaren utger sig för att vara anställd vid en myndighet. För att få situationen att verka mer äkta kan bedragaren i fas tre skicka ett e‑postmeddelande eller brev som ser ut att vara från de riktiga myndigheterna. Bedragaren fortsätter att övertyga offret om att hens konto är osäkert och att de måste ”skydda” pengarna genom att flytta dem till det ”säkra” kontot.
Vad kan du göra för att undvika detta bedrägeri?
Undvik att klicka på oväntade länkar i e‑postmeddelanden, SMS eller popup-fönster och gå istället direkt till din banks webbplats eller app och logga in på ditt konto för att se om du får samma varning.
Du ska aldrig lämna ifrån dig kortuppgifter till någon via e‑post, SMS eller telefon. Din bank ber aldrig om ditt kortnummer eller bank-ID via dessa kommunikationsmedel. Om du misstänker att du blivit utsatt för kortbedrägeri, spärra kortet direkt för att minimera skadorna.
Leta reda på och ring det officiella kundtjänstnumret till teknikföretaget och/eller din bank om du är osäker — ring inte telefonnumret som anges i e‑postmeddelandet, SMS:et eller popup-fönstret.
Gå aldrig med på en begäran om att ladda ner programvara från någon som har kontaktat dig, och låt aldrig någon ha fjärråtkomst till din enhet.
Stanna upp och sök hjälp om en främling säger åt dig att inte berätta för någon om vad de ber dig att göra.
3 vanliga bankbedrägerier att se upp för
Offer över hela världen har utsatts för en epidemi av bank- och kortbedrägerier. Bankerna har varnat för en betydande ökning av bedrägerier under de senaste åren, med identitetsbedrägerier och investerings- och köpbedräegerier som de främsta bluffarna. Enligt Barclays är dessa främsta bedrägerierna att se upp för:
Bedrägerier kring levnadskostnader
Bedragare utnyttjar levnadskostnadskrisen genom att antingen hänvisa offren till bluffwebbplatser med falska rabatter, utge sig för att vara energibolag som erbjuder förmånliga priser eller till och med låtsas vara statliga tjänstemän som erbjuder stöd med kostnader för energiräkningar.
Hur kan du undvika detta bedrägeri?
Läs vår guide för säker online shopping när du handlar på nätet. Gå direkt till en återförsäljares webbplats i stället för att klicka på länkar i din e‑post eller på sociala medier och kom ihåg den gyllene regeln: om ett erbjudande eller en rabatt verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen det.
Använd vårt kostnadsfria verktyg F‑Secure Online Shopping Checker för att omedelbart kontrollera om en webbplats är en bluff.
Var försiktig med telefonsamtal som inkluderar erbjudanden och rabatter. Om samtalet känns misstänkt, avsluta det och ring företagets officiella kundtjänstnummer för att höra om påståendet är sant.
Bluff-SMS
Bedragare skickar SMS till sina offer från vad som verkar vara deras banker och hänvisar till betalningar som de inte har gjort eller utger ett engångslösenord som de inte har begärt om. När de har fått offrens förtroende försöker de sedan övertyga dem om att lämna ut sina kortuppgifter och bank-ID:n.
Hur kan du undvika detta bedrägeri?
Om du inte känner igen vad SMS:et hänvisar till är det förmodligen en bluff.
Klicka inte på bilagor eller länkar i dessa SMS och ring inte upp några telefonnummer som du uppmanas ringa till. Gör istället en Google-sökning efter det officiella telefonnumret till din bank.
Kontrollera direkt om ett SMS är en bluff med vårt kostnadsfria verktyg F‑Secure Text Message Checker.
Bedrägerier kring vidarekoppling av samtal
Bedragare som redan har fått tag på offrets bankuppgifter eller kortnummer lurar offret till en vidarekopplingstjänst. Bedragaren utger sig för att vara offrets bank och ber offret att skriva in en serie siffror på enhetens tangentbord. Bedragaren gör sedan betalningar från offrets konto. När banken ringer för att kontrollera att transaktionerna är äkta svarar bedragaren istället.
Hur kan du undvika detta bedrägeri?
Din bank kommer aldrig att ringa dig och be dig skriva in ett långt nummer som föregås av 21. Om du får ett SMS, e‑postmeddelande eller samtal från någon som ber dig göra detta ska du omedelbart blockera den obehöriga personen.
Din bank kommer heller aldrig att ringa dig och be om en engångskod (denna kod begärs bara om du ringer till din bank).
Om du är osäker, lägg på luren och ring din banks officiella kundtjänstnummer eller använd en livechatt på bankens webbplats för att ta reda på om ditt konto eller kort är i fara.
)
