Svenskarna är okunniga om nätbedrägerier visar undersökning från F-Secure

45 procent av svenskarna har ingen aning om hur de känner igen en falsk sida på internet vars syfte är att stjäla privata bankuppgifter och lösenord som sedan utnyttjas i ekonomisk brottslighet. Detta trots flitig medierapportering.

Stockholm den 18 november 2009 – En undersökning genomförd av F-Secure visar att 45 procent av svenska folket inte vet hur de ska känna igen en webbsida med nätbedrägeri, vanligen en falsk webbsida. När den falska webbsidan besöks luras användaren att till exempel fylla i sina inloggningsuppgifter. Sidan är så pass lik den riktiga webbsidan att användaren inte ser någon skillnad. Samtidigt finns även risk för att datorn blir smittad av skadlig kod som samlar in ytterligare uppgifter som kreditkortsnummer och liknande. I de värsta fallen kan nätbedrägeri gå så långt att det handlar om identitetsstöld.

–        När vi summerade året så här långt upptäckte vi att nätbedrägerier har utnyttjats flitigt under sommaren och hösten, framför allt på webbsidor som handlar om nyligen avlidna kändisar. Webbsidorna har sedan sökordsoptimerats så att de har hamnat högt upp hos sökmotorerna, säger Johan Jarl, säkerhetsexpert på F-Secure.

Undersökningen visar också att trots flitig medierapportering om nätbedrägerier de senaste åren är 34 procent av svenskarna osäkra på om en webbsida kan infektera datorn med skadlig kod utan att man laddar ner något. Samtidigt är svenskarna försiktiga med att ladda ner material som är gratis, 65 procent gör det aldrig eller nästan aldrig.

Tänk på följande saker för att undvika att bli lurad på nätet:

-          Microsoft, din bank, Facebook eller MySpace kommer inte att skicka e-post till dig om att de ändrat inloggningssystem och be dig skicka uppgifter

-          Dina vänner skickar oftast inte e-post på engelska (till din e-post eller via Facebook) som är skrivna på dålig engelska eller på annat sätt ser konstiga ut, typ ”WOW video”. Står det dessutom något om att du är med i videon ska du verkligen dra öronen åt dig

-          Du vinner oftast inte stora vinster utan att ens ha varit med i ett lotteri

-          Människor som varit med om traumatiska händelser, exempelvis varit tvungna att gå i landsflykt och lämna kvar alla sina pengar, har oftast inte din e-postadress

-          Om du har klickat på en länk som leder till en sajt som ser ut som Youtube men har en snarlik webbadress, klicka inte på länken i spelaren när videoklippet inte går igång

Om du fortfarande känner dig osäker, testa om sidan du vill besöka är pålitlig med hjälp av F-Secure Browsing Protection: http://browsingprotection.f-secure.com/

F-Secure Browsing Protection ingår även i F-Secure Internet Security 2010 och visar då automatiskt om länken är säker eller inte. F-Secure Internet Security 2010 finns tillgänglig här: http://www.f-secure.com/sv_SE/estore/home-office/

För mer information, vänligen kontakta:
Johan Jarl, säkerhetsspecialist F-Secure, tel: 0708-71 40 16, e-post: johan.jarl@f-secure.com   

Om F-Secure – Protecting the irreplaceable
Medan du koncentrerar dig på vad som är viktigt för dig, ser vi till att du är skyddad och säker på internet oavsett om du använder en dator eller en smartphone. Vi har lösningar för säkerhetskopiering och ser till att du kan dela med dig av dina viktiga filer. Våra tjänster är tillgängliga via över 200 operatörer världen över och används i miljoner hem och företag. F-Secure grundades 1988 och finns listat på NASDAQ OMX Helsinki Ltd. www.f-secure.se

* Undersökningen genomfördes i augusti 2009 av oberoende ZOOMERANG och omfattande över 1430 Internetanvändare i åldern 20-40 i Sverige, Finland, Tyskland, Italien, Storbritannien, USA och Polen. Cirka 200 personer deltog från varje land. F-Secure bad respondenterna att svara på en rad enkla frågor om nätsäkerhet och att med hjälp av en Likert-skala bedöma i vilken utsträckning de hade förtroende för säkerheten i vissa aktiviteter på nätet.