Swe
  1. Skip to navigation
  2. Skip to content
  3. Skip to sidebar


Artiklar om säkerhet

Digitalt föräldraskap

Det är ingen tvekan om att barn och ungdomar älskar Internet. Dagens ungdomar har vuxit upp med webben och de flesta har tillbringat många, många timmar online. De är den första generationens digitala infödingar. De har ett mer accepterande och öppet förhållande till den informationsteknik som i snabb takt omformar världen, samtidigt som vi andra för det mesta kämpar med att hålla jämna steg eller åtminstone skaffa oss en bild av vad som händer.

Även om barn kanske bättre förstår hur Internet fungerar än sina föräldrar, och ibland påstår att nätet är deras eget exklusiva territorium, kan vi vuxna inte bara bli passiva åskådare. När det fungerar som bäst är Internet en fantastisk resurs för information, underhållning och kommunikation. Men det kan också vara beroendeframkallande, anti-socialt och helt enkelt farligt.

Internet har en oerhört starkt attraktionskraft på barn. Nätet erbjuder en spännande värld av möjligheter: vänner och chattrum, spel, musik och möjligheten att träffa nya personer från hela världen. Webben är en förtrollad lekplats. Och bara några musklick bort är Internet samtidigt pornografi, sexuella övergrepp, hasardspel, rasism, bombtillverkning och extremt våld. När det är som sämst kan Internet orsaka allvarliga skador på ett barns känslomässiga utveckling, och kan till och med leda till situationer där barnets fysiska säkerhet är hotad.

Vi måste helt enkelt veta vad våra barn gör online.

Skapa regler

Så hur ska vi bära oss åt för att våra barn och tonåringar ska använda Internet på ett säkert sätt? De flesta barn reagerar inte särskilt bra på hot och förbud som bygger på föräldrarnas okunskap. Viljan att utforska den ”förbjudna” sidan av webben utanför hemmet blir bara starkare. Föräldrarnas auktoritet bygger på att vi vet vad vi pratar om. Reglerna fungerar bättre om barnen förstår och accepterar skälen bakom.

Ett konstruktivt sätt att förhålla sig till säkerhet är att prata öppet med barnet om de positiva och negativa aspekterna av Internet, och om hur man använder webben på ett säkert sätt. Vi måste göra det normalt och enkelt för barn att diskutera sina favoritwebbplatser och allt annat de hittar på Internet, inklusive otrevligt eller stötande material.

Med yngre barn är målet att skydda dem från att exponeras för skadligt innehåll och att skapa regler som håller deras entusiasm inför Internet inom rimliga gränser. Föräldrar kan ta initiativet genom att presentera roliga och säkra webbplatser för barnen. Rekommendationer från andra föräldrar och lärare är ett bra sätt att komma igång.

Att ställa datorn på en plats där du kan hålla ett öga på barnets Internetaktiviteter ger dig mer och bättre kontroll. Det är också viktigt att skapa tydliga regler för hur mycket tid barnet tillbringar online och vilka webbplatser som barnet får besöka. Skyddet mot olämpligt innehåll för barn i program som F-Secure Internet Security 2009 är ett enkelt sätt att se till att reglerna efterlevs och gör det möjligt för dig att skapa specifika tidsbegränsningar. Utan tydliga regler riskerar barn att bli beroende av skärmen, vilket kan leda till att de försummar andra normala fysiska aktiviteter och får svårt att delta i fysiska sociala samspel.

Etikett på nätet

De flesta barn gillar att ta lärarens roll, så om dina kunskaper om webben redan är mycket mindre än dina barns kan du be dem att visa dig vart de söker sig och vad de gör online. Att surfa på nätet kan också vara en aktivitet för hela familjen.

När barn börjar få skräppost och ge sig in i chattrum kommer de förr eller senare i kontakt med Internets otrevligare sidor. Det är vårt ansvar att förbereda dem genom att inge dem etikettsregler för hur man beter sig online. Reglerna är enkla: unga människor ska aldrig avslöja sina namn, telefonnummer, e-postadresser eller skoladresser på Internet, eller skicka bilder till personer som de inte känner.

Barn har ofta sunda instinkter vid fysiska kontakter med främlingar, men chattrummen online är en komplex värld där verkliga identiteter lätt kan döljas. Den bistra verkligheten är att det bakom varje ”vän” i ett chattrum kan dölja sig en sexualförbrytare som försöker närma sig ditt barn. Barn ska aldrig träffa någon i verkligheten om de bara har kommunicerat med den personen online, om barnet inte är i sällskap med en förälder.

Uppmuntra ditt barn att prata fritt om hotfulla eller upprörande meddelanden han eller hon har stött på. Det är värt besväret att lära sig några av de många förkortningar som används i chattrummen. Till exempel betyder ASL ”Age, Sex, Location” och LMIRL betyder ”Let’s meet in real life”.

Tonåringars liv online

När barn växer till tonåringar behöver de oftast mer utrymme och frihet – och en mer demokratisk diskussion om sina Internetaktiviteter bakom den där stängda sovrumsdörren. Att använda Internet kräver också en känsla för ansvarstagande, både ett personligt och på ett socialt plan.

På samma sätt som det är moraliskt fel av en elev att kopiera material från Internet istället för att göra sina hemuppgifter, måste föräldrar också prata med sina ungdomar om problem som illegal fildelning av upphovsrättsskyddade musik- och filmfiler. Dessutom utgör all hämtning av material från Internet utan ditt godkännande ett hot mot din integritet och din datorsäkerhet, oavsett om det gäller program, tillägg eller spel. Virus och spionprogram sprids ofta via de enormt populära fildelningsnätverk som tonåringar använder för att hämta digitalt innehåll gratis istället för att köpa det i affären.

Det är också viktigt att diskutera användandet av kreditkort med tonåringar så att familjen minskar risken för ekonomiska katastrofer. Och om du inte vill att porrsidor ska vara den huvudsakliga källan till dina barns sexualupplysning, bör du göra dig själv till en mer meningsfull informationskälla. Pornografi- och spelberoende är två av de vanligaste problem som är kopplade till Internet.

Trakasserier online och chockvideos är andra störande webbfenomen som blir allt vanligare. Att publicera hotelser, förnedrande fotografier och extremt våldsinnehåll på Internet har blivit ett vanligt tidsfördriv för vissa tonåringar. I onlinevärlden är den allmänna stämningen att ”allt är tillåtet”. Ungdomar som gör någonting för att locka till skratt eller ett par minuters berömmelse på YouTube glömmer ofta att tänka på sin integritet eller de juridiska följderna av sina handlingar, problem som kan bli ytterst allvarliga. När det skadliga materialet väl finns digitaliserat på nätet går det inte att förhindra att det sprids vidare.

Föräldrar måste arbeta tillsammans med skolan och andra myndigheter för att försöka stävja den här utvecklingen. Vi måste se till att våra barn inte själva blir orsaken till trakasserier och brott online, och förklara hur de ska hantera situationen om de blir utsatta för otrevlig uppmärksamhet på webben. Vi måste också förklara hur de ska skydda sin egen och sina familjers integritet online. Trettonåringar som lägger ut sexuellt utmanande fotografier på webben har inte den känslomässiga mognad som krävs för att förstå de långsiktiga konsekvenserna detta kan ha på deras liv.

Den viktiga konversationen offline

Idag finns Internet överallt. Barn kan också använda mobiltelefoner och andra apparater för att ansluta till Internet, förutom alla datorer hemma, hos kompisar, i skolan, på biblioteket och på Internetkaféer. Att deras tid och aktiviteter online påverkar det verkliga livet är uppenbart, både i positiv och negativ bemärkelse.

Att installera säkerhetsprogramvara på hemmadatorn och att anpassa inställningar som skyddar barn mot olämpligt innehåll är bara en del av lösningen på de problem barn ställs inför på Internet. Polis- och spionverksamhet kan ibland vara nödvändigt, men den viktigaste faktorn i att skydda barnen online är hur vi hanterar vår tid med dem offline.

Ett ömsesidigt förtroende och en överenskommelse om säkert Internetanvändande kräver tvåvägskommunikation mellan föräldern och barnet. Föräldrar som vill vara trovärdiga och effektiva måste skaffa sig information och ha en handlingsplan för hur man ska förhålla sig till Internet. Annars riskerar vi att tappa kontrollen över den första generationens digitala infödingar. Och det vore inte särskilt coolt.

Rekommenderad läsning: www.saferinternet.org
There’s no doubt that most kids and teenagers love the Internet. Today’s youngsters have grown up with the World Wide Web, and many have spent a lot of time online. They are the first generation of digital natives. They have a more accepting and open-minded relationship with the information technology that is rapidly reshaping the world, while the rest of us are usually playing catch-up trying to work out what is really going on.

Although children may understand the workings of the Internet better than their parents and sometimes claim it as their own exclusive territory, we cannot remain passive observers. At its best, the Internet is a fantastic resource for learning, entertainment and communication. But it can also be addictive, anti-social and downright dangerous.

For kids, the attraction of the Internet is extremely powerful. It offers an exciting world of possibilities: instant company and chat, games, music, and opportunities to meet new people from all over the world. It’s a magic playground. And just a couple of clicks away the Internet is also pornography, child exploitation, gambling, hate messages, bomb-making, and extreme violence. At its worst, the Internet can seriously harm children’s emotional development and lead to situations that put them in physical danger.

We really need to know what they are doing online.

Establishing ground rules

So how can we make sure that children and teenagers are safe on the Internet? Few kids respond well to threats and absolute bans based on parental ignorance. The urge to explore the ‘forbidden’ side of the Web outside the home may only become stronger. Parental control is more credible when we know what we are talking about. It works better when the reasons for the rules are also understood and accepted by the kids.

A constructive security approach is based on talking openly with children about the positive and negative aspects of the Internet and how to use it safely. We need to make it normal and easy for children to discuss their favorite web sites and whatever else they encounter on the web, including unpleasant or disturbing content.

With younger kids, the aim is to shield them from exposure to harmful content and to set rules that keep their online enthusiasm within reasonable bounds. Parents can take the initiative by introducing kids to fun but safe web sites. Recommendations from other parents or teachers are a good starting point.

Locating the computer in a place where you can keep an eye on your child’s Internet activity gives you more control. It’s also important to set clear limits on the amount of time children spend online and what web sites they can visit. The parental control feature on software like F-Secure Internet Security 2009 is an easy way to enforce your Internet policies and enables you to set specific time limits. Without basic ground rules, kids can become addicted to the screen and neglect other activities that involve physical play, normal socializing and being outdoors.

Online behavior code

Most kids enjoy taking on the teacher role, so if your web-savviness is already light years behind your children, ask them to show you where they are going and what they are doing online. Surfing the net can also be a joint family activity.

As kids start receiving spam e-mail and join in chat rooms, they inevitably run into the nasty side of the Internet. It’s our job to prepare them for this by instilling a code of conduct for online behavior. The rules are simple: youngsters should never reveal their real names, phone numbers, e-mail or school addresses on the Internet, or post photos to people they don’t know.

Kids often have good instincts when dealing with strangers outside the home but online chat rooms are more complex and real identities can be easily hidden. The harsh reality is that behind any online ‘friend’ in a chat room there could be a predator attempting to ‘befriend’ your child. Children should never go to meet someone in person if they have only communicated with them online, unless accompanied by you.

Encourage your child to talk about any threatening or upsetting messages he or she may receive. It’s worth learning some of the frequent acronyms used in online chat rooms. For example, ASL stands for ‘Age, Sex, Location’ and LMIRL means ‘Let’s meet in real life’.

Teenage kicks

As kids turn into teenagers they often need more space and privacy – and a more democratic discussion about their Internet activities behind that closed bedroom door. Enjoying the Internet should also come with a sense of responsibility, both on a personal and social level.

Just as it’s morally wrong for students to copy-paste material from the Internet instead of doing their own homework, parents also need to talk about issues like the illegal downloading of copyrighted music and films. In fact, downloading anything from the Internet without your permission, whether it’s programs, plug-ins or games, threatens your own privacy and the security of your computer. Viruses and spyware often spread through the hugely popular peer-to-peer networks where teens share digital content for free instead of buying it from the shops.

It’s also essential to discuss the use of credit cards with teens to avoid online financial disasters. And unless you want porn web sites to be the main source of sex education for your children, then make yourself a more meaningful source of information. Pornography and gambling addictions are some of the most common problems linked to the Internet.

Online bullying and shock videos are other disturbing Web trends on the rise. Posting cruel messages, embarrassing photographs and extreme content on the Internet has become a common pastime among some teenagers. There is a sense that ‘anything goes’ in the online world. Doing things for a laugh or a few minutes of fame on YouTube, young people are often not thinking about the privacy and legal consequences of their actions, which can be very serious. Once the damaging material is on the net, it’s not possible to stop it from spreading.

Parents need to work with schools and other authorities to counteract these trends. We need to make sure our kids don’t become perpetrators of online harassment and crime, and explain how to cope if they become targets of unpleasant attention on the Web. We also need to explain how they should protect themselves and their family’s privacy online. Thirteen-year-olds posting sexually suggestive photographs on the Web don’t have the emotional maturity to understand the longer-term effects this may have on their lives.

Important offline conversation

Today the Internet is everywhere. Kids can also use mobile phones and other devices to get online, in addition to the computers at home, friends’ houses, schools, libraries and Internet cafes. The real-life impact of the time they spend online and the activities they engage in is evident, both in positive and negative ways.

Installing security software on the home computer and tweaking the parental control settings is only part of the solution to the security issues facing children on the Internet. Policing and spying tactics may sometimes be necessary, but the crucial factor in keeping our children safe online is the quality of our offline conversation with them.

Establishing trust and reaching an agreement on safe Internet use requires two-way communication between parents and kids. To be credible and effective, parents need to get informed and have a plan of action for dealing with the Internet. Otherwise we risk losing out to the Internet as the parents of the first digital natives, and that would not be very cool.

Recommended reading: www.saferinternet.org